Skintigrafi

Granskad av: Jan Zedenius, professor i kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset

Bilder, eller en serie bilder, tas ur olika vinklar med en gammakamera som fångar upp det radioaktiva upptaget.

Gammakameran är öppen och inte ett slutet rör som den som undersöks åker in i, som vid magnetkameraundersökning.

Bilderna bearbetas sedan av en dator. Skintigrafi ger i regel mindre stråldos än en vanlig röntgenundersökning.

Skintigrafi kan ge information om formen på den undersökta kroppsdelen, dess ämnesomsättning och cirkulation.

I allmänhet har skintigrafibilderna sämre skärpa än exempelvis vanlig röntgen, datortomografi, magnetkamera eller PET, men är i regel betydligt känsligare för sjukliga förändringar som kommer i ett tidigt skede i tumörsjukdomen.

I tumördiagnostiken används skintigrafi främst vid misstanke om metastaser (dottertumörer) i skelett men också för att undersöka lever, njurar, sköldkörtel och lymfsystem.

Läs mer om vad en radiolog gör

Vart kan jag vända mig?

Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.

Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.

Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.